Britt-Marie
Kategori: Allmänt
Jag har ringt Mobila teamet, 2 gånger ikväll. Britt-Marie svarade, men jag kände inte igen namnet vilket gjorde mig rädd.
För jag behöver någon som pratar med mig. Som förstår mig.
som inte tycker att jag är löjlig.
någon som inte tvångsinlägger mig bara för att jag vill dö.
Någon som är medmänniska.
Någon som förstår att jag innerligt behöver hjälp. Men inte vet vilken hjälp som är rätt för just mig.
jag skulle förmodligen slå sönder hela psyket om jag blev inlagd.
Jag skulle få panik över att vara inlåst Bland vita väggar, rockar, och skåp.Gula filtar och metall sängar, inlåst med lakan från landstinget med en blå rand på, inlåst med doften av sjukhus ovh medicin. Känslan av ensamhet och frustation. Det är sånt som skrämmer mig. Vem skulle lyssna på mig där? Vem skulle förstå?
Läkaren som har som plikt att bedöma en människa dom aldrig sett förr på 10
minuter?
Min självdestruktivitet har blivit värre.
Idag skar jag mig på toarullshållaren.
För de var det som var närmast.
Det gör så otroligt ont i mina tår.
I mina obefintliga naglar där. Men det påminner mig, om att jag lever varje steg jag tar. Och det är i alla fall en bekräftelse på något.
